Jag ligger i min säng
nedslagen och påklädd
allting är plötsligt lysande
allting för mig är självklart

Det krälar i väggarna
sjungande råttor
flådda och vackra
likt uppklädda lik

Ljudet är från ingenstans
flagnad något-tals tapet
med inristade sagor
från när vi borde vart barn

Andningen är perfekt
bröstet är fjäderlätt
jag äter min tillvaro
jag sväljer tillvarons känslor

Du vet att jag sagt detta
jag vet att du hört detta
vi vet allting om varandra
ingen människa vet någonting

Vi kramar varandra
osäkra och sjuka armar
skälvande i öppna sår
ingenting är självklart