Redan medlem?
Logga in
det som samlas i fållen
natten tar sig in genom huden långsamt nästan omärkligt skugga på skugga
grått mot blått molnen i himmelssprängning kastar splitter kring mojnar ojar sig och mörknar
rosa havet kommer till ull och krusningar skrämmande distanser
girlanger ur cirrus
vidtar suddande av ansikten konturer hos kortvariga dofter drar sig ur som tidvattnet när det ebbar
ångor av längtan blir intetsägande medan skymningen rymmer för natten och tilltalar de sovande
Fri vers
av
Per Rydberg
Läst 311 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2015-03-26 22:21
|
Nästa text
Föregående Per Rydberg |