jag har alltid varit en fylleskalle
med magiska tankar över det jag hade
för om livet vore nu värt att dö för
så varför är min himmel då grå utanför
tänker sjunka med titanic till botten
med hjärtat högt och säga allt är toppen
för jag lever nu bakom fiendens linjer
kommer inte levande ur den här striden

jag bär en känsla av en hopplöshet
inget känns rätt det är ingen hemlighet
för i sängen svettas man ut sin misär
för att få ljuga ihop en lite bättre värld
kommer aldrig bli lika lycklig som förr
det är en sån dag då jag stänger min dörr
ni får ett ganska kort förlåt och hejdå
för här är det spö regn med svarta moln

jag har bestämt mig för att flytta
det finns inga fler lösa sömmar att knyta
tänk om man kanske kan klä av sitt liv
eller söka efter tusen skäl att få finns till
en ursäkt att leva och dö som en kung
låt mig gärna tro att lyckan är alltid ung
vill längta efter något större, något bättre
än snön som aldrig föll under december

för att jag är aldrig glad och alltid sur
ingen kommer igenom min kinesiska mur
för där någonstans ute på den långa vägen
vill jag istället bli skjuten för kärleken

för jag har tro, hopp om ingenting
för mitt hjärta kan inte känna någonting
ge mig en medicin ge mig en dos morfin
ge mig allt jag behöver så smärtan är över