Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
i en låda med rosor fanns ett snapshot, oskarpt och äkta som minnet och livet


Saknaden och leendet

 

 

också den vackraste dagen

som våren ger

händer det oväntade

 

någonstans
djupt, långt därinne
i mitt innersta jag
skyms glädjen över dagen idag
den glädje du
önskade mig
över livet

 

är jag otacksam
som djupt därinne
önskar
att du fått dela
min glädje
över Fenixminken,
för n:te gången
uppstigen ur askan,

att jag
i det dolda skrymslet
av mitt innersta
får ont samvete över
min glädje idag

- den du unnade mig,
den du ville ge
och du gav
men som jag nu bär ensam,

~    ~

hur kan glädjen,
den livstillvända,
vårskriande stora
vara så svår att bära
att ingen, ingen
får komma mig nära?

en så vacker dag  som idag

när jag trott
att jag inte längre sörjer,
när jag inbillat mig
att sorgen förädlats
till tacksamhet

hur kan det göra så ont
att livet är härligt, dagen skön
och våren äntligen på väg?

~         ~          ~

hur kan ett litet oskarpt fotografi
i den fångade stunden
av vår glädje över livet
ge sådan kraft
att leva

men göra så ont
att se?

som om glädjen för evigt fastnat på bild,
det fria, lyckliga leendet fixerats där?

 

2015-04-09  16:52




Fri vers (Prosapoesi) av Minkki VIP
Läst 948 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2015-04-09 15:50



Bookmark and Share


  AgnesP
ja precis så som Tea Alex skriver.. mycket vackert skrivet.. om livets konstighet..
2015-05-08

  ADI Nehlin VIP
En vacker och mycket berörande text
2015-04-25

  Tea Alex VIP
Precis så.

"hur kan ett litet oskarpt fotografi
i den fångade stunden
av vår glädje över livet"

Vackert.
2015-04-13

  Gunnar Ideström
Förr... Nu... Sedan... Visst finns det belägg för att tiden är linjär på det sättet. MEN allt finns på något märkligt samtidigt - i en enda punkt - i oss själva. Var och en är den tråd som knyter samman allt som pärlor på ett halsband, där alla pärlor blir till en. Till dig själv måhända...
2015-04-13

  Kozo VIP
Du fångar det, precist, det ogripbara..
2015-04-10

  Gunwale VIP
Tillvarons ständiga dubbelhet, denna utmaning för intellektet - att glädjen och sorgen/vemodet (sedär! -tillvaron kanske är tredubbel till sin natur? Nej, den är förstås oändligtdubbel ... men för en människa är det svårt nog att greppa dubbelheten, så vi får väl fortsätta åka slalom och svänga än hit än dit på vår färd, och bara försöka hålla oss upprätta...) -att alltså glädjen och sorgen gäller samtidigt och hela tiden!
Men vad bra du har lyckats få ihop de båda ändå! Och satt fingret på dilemmat.

2015-04-10

  lila fjäderblomman VIP
Berörande vackert!
2015-04-09

  Bibbi VIP
Grattis till placeringen!
2015-04-09

  walborg
En otroligt fin beskrivning av en viktig relation som laddar glädjen livet ut
2015-04-09

    ej medlem längre
Så vemodsvackert skrivet!
2015-04-09

  Nanna X VIP
oj, den tog. ett foto kan drabba, särskilt ett leende.
2015-04-09
  > Nästa text
< Föregående

Minkki
Minkki VIP