Förträngningssamhällets harmoniska Ordning är ett kaotiskt Dödsvrål.
Barnet tvingades stänga av sej själv, med ett spralligt leende. Kris. KRIS!
Det visste inte att det blev Själsligt bestulen utav en omgivning som inte klarade av att ta sitt Föräldra- och Vuxenansvar. Det gick inte att åka till Bårhuset och ruska liv i Pappa som tagit livet av sej i radhuset medan Pojken sov på övervåningen. Bus på Jordfästningen... Jag minns inte den där tiden efter hans död. Men jag inser att jag måste ha blivit galen..........
Det var min elfte Födelsedag, den 5 Maj 1976, som jag fick beskedet, och solen sken den eftermiddagen, och allt blev svart, och det var ingen Födelsedag längre. Det var en Katastrofzon, men ingen Nödhjälp.
10 år senare var jag extremt Psykotisk. Det håller så länge det håller.
Min Pappa Ingemar var ett alkoholiserat, psyksjukt, tablettätande Vrak, men han var i alla fall min Älskade Pappa. Den dagen tog mitt Liv slut.