Du skingrar mörkret

och smeker mina ärr

med dina trygga ord.

När stormen anlände 
och tvingade ner Stockholm på knä
så betydde alla försäkringar på autogiro
knappast någonting.
Du gav mig komplimanger i nya skor.
Du var beläst trygg och underbar.
Jag lovade att strida vid din sida.

Du skingrar mörkret

och smeker mina ärr

med dina trygga ord.

När tomheten försöker ta över.
När rädslan försöker ta form.
När dagarna blir suddiga
och det blå förstör.
När det förflutna kommer på återbesök
då lovar jag att strida vid din sida.

Och jag är inte längre rädd

för det förflutnas skuggor och hot 

nu när du strider vid min sida.