I solen
bredvid vågorna
under trädet där koltrasten sjöng
duvan längtade efter sin hona,
på en matta av sten
sakta
fick du i hop min brutna själ
med dina fingrar
med tystnad och kysser.

Du fyllde mitt köra hjärta
med allt du hade haft
av kärlek i ditt.
På kvällen
gick vi därifrån
hand i hand
medan den stannade floden
började rinna igen.

15-04-24