Jag frågade min kropp
om jag fick känna på odödligheten

Någonstans fanns en rädsla
för att svaret skulle bli
att ingenting kära du
är odödligt

Men svaret blev något
som jag så många gånger
redan hade känt
men aldrig kunnat identifiera

Vinden har viskat det till mig
fåglarna har sjungit det för mig

På det svarta siden
som bildar natthimlen
har det stått skrivet
i stjärnljus

Känslan av odödlighet
finns i allt
Även i dig
som ser slutet närma sig

För bakom det slutet finns ett nytt slut
och efter det ett till och ett till och ett till...