Jag tycker om hösten. Även om det känns lite vemodigt då dagarna blir kortare. Snö kommer att falla. Men jag hoppas att det dröjer.

Jag är på väg hem. Ser gula o röda löv virvla förbi. Det regnar lite. Snart har jag passerat allén vid Strandvägen. Jag möter en kvinna som är ute o går med en liten ostyrig hund som far åt alla håll. En sådan söt liten valp tänker jag. Hon ler tillbaks.

Börjar känna mig hungrig och funderar över om jag har råd med en pizza. Efter en stunds letande har jag hittat rätt. Beställer en av mina favoriter. Den med sardeller, kapris o oliver. En öl passar bra till.

Ute börjar det skymma. Tänker tillbaks på sommaren som kom av sig. Det blev aldrig någon riktig värme.

Vi bordet framför mig sitter några o klickar på sina datorer samtidigt som de äter. Oftast är de helt tysta o försjunkna i tankar. De känner i varje fall varandra, så mycket har jag förstått. Ett kvinna o en man i 40 -års åldern sätter sig vid ett bord straxt bredvid mig. Kvinnan lägger ifrån sig kappan på stolen bredvid. Hon beställer en tonfisksallad. Mannen vill ha en extra stor inbakad pizza. Snart hamnar de i en diskussion.

"Du vet att det där inte är bra för dig."
"Vilket då ?"
"Pizza, det finns faktiskt annat".
"Pizza är gott"
"Du väger för mycket"
"Säger vem ?"
"Säger jag, ät sallad istället"
"Du som gillar delfiner o vill simma med dom. O så sitter du äter delfiner"
"Det är tonfisksallad, för helvete"
"Du tror väl inte man metar tonfisk. Slänger tillbaks allt annat. Fatta att man trålar. Allt möjligt fastnar. Maneter, sälar, delfiner, räkor, människor som drunknat".
"Det står faktiskt på burkarna att det bara är tonfisk"
"Vad skulle de annars skriva ?"

Jag hoppas att hon fattar att han driver med henne. Även om tillfället inte är så bra. Men hon reser sig snabbt. Hon tar med sig kappan o går snabbt mot utgången. Mannen säger något för sig själv om att "Ja ja, i morgon är det glömt".