Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag tror

Jag tror livet är strävan och längtan,
egna färger och egen ridå.
Dina krafter likt andras i fängslan,
du är vaken men väntar ändå.

När du finner dig själv i din ängslan,
dina ögon i sorlande blå.
Om natten med tankarna ensam,
med vikten av hur det ska gå.

Men jag tror mig ha hört hur dom säger,
att allt har en mening med sitt.
Våga släppa den del som fördröjer,
våga vara sig själv, tolka fritt.

För jag hör hur hur det knackar på dörren,
du är vännen du väntat på.
Den enda, som svaret på frågan,
kan släppa dig ut ur din vrå.




Bunden vers (Rim) av Joinas
Läst 200 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-05-12 03:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Joinas
Joinas