Hur står det med denna värld till,
så mörk, dyster och hycklande,
så mycket sorg och blodsspill,
och därtill mediers och högt uppsattas gycklande.

I Väst folket har utan bekymmer framlevt,
så som i gamla tider,
utan att större notis ta om vad som är skevt,
under det deras samhällens olycksbarn kvider.

Gamla drömmar återigen ur mull och ruiner stiga,
där banér och riksvapen med ytterlighet vördats,
Är det för detta ni nu återigen vill kriga,
vet ni ej, att det är för dessa otaliga liv har skördats?

Varför för en själlös fana strida,
som är likgiltig dig och andra,
och i dennas namn låta människor lida,
när bland de största gärningarna är att ta hand om varandra.