Mörker bakom nedrullad gardin
Fast i ett isolerat limbo
kvarhållen i ett nät
spunnet utan nödutgång
dagligen hemsökt
plågad
torterad
marterad
blå

Har stängt av
tryckt på pausknappen
I sin intramurala bubbla
känner hon ingenting
Där finns bara hon
blå

Allt annat som en film
spelad i ett grådassigt ultrarapid
Har ingen att vända sig till
ingen att träffa
Var dag är den andra lik
har samma mönster
konstellation
rytm
blå

Det går ingen dag
hon inte funderar på att
göra slut på allt
Väger alla möjligheter mot varandra
Men
hon förtjänar det säkert
Hon valde
bad om det
och fick sin del av livets lotteri
Bad om att få
bli
sönder
slagen
blå