Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Misshandlad

Du står framför mig. När jag ser på dig så ser jag en
eldsprutande vulkan som måste vräka ur allt negativt
som finns inuti dig, på mig.
Det sprutas elaka ord, elaka kommentarer och argsinta
svärord. Syftet är att få mig ur balans, få mig sårad och ledsen.
Dina ögon är svarta.
Jag försöker prata med dig i en lugn ton.
Vulkanen fortsätter att spruta lava över mig.
Jag försöker att diskutera med dig.
Vulkanen fortsätter att spruta lava över mig.
Jag blir ledsen och mina tårar rinner.
Vulkanen fortsätter att spruta lava över mig.
Denna gången blev det annorlunda.
Det blev ett riktigt vulkanutbrott.
Du stegar fram till mig.
Du sträcker fram dina händer, tar ett kraftsteg och
knuffar mig handlöst rakt ner i golvet.
Jag hamnar på rygg på golvet och känner att det gör ont i min rygg.
Jag reser mig upp och försöker att gå ifrån dig.
Jag hinner gå 15 steg. Då står du framför mig igen.
Du sträcker fram dina händer, tar ett kraftsteg och
knuffar mig handlöst rakt ner i golvet.
Jag faller på ryggen en gång till och känner smärta i ryggen.
Jag ligger ner och känner smärta. Jag ligger en lång stund.
Jag kryper 10 meter och känner att jag har fått nog.
Detta är inte okey. Jag bestämmer mig för att gå härifrån.
Jag går till dörren men där står du.
Du vill inte att jag ska gå.
Jag öppnar dörren och går ut.
Jag hinner ta 4 steg. Du är bakom mig och du tar tag i mina
axlar och kastar ner mig på det hårda betonggolvet.
Mina tårar rinner och det gör ont. Jag skriker av smärta.
Jag reser mig upp igen och i samma stund som jag står upp
så tar du tag i mina axlar och kastar ner mig på det hårda betonggolvet.
Jag reser mig upp igen och i samma stund som jag står upp
knuffar du mig en gång till. Jag hamnar på ryggen och det gör ont i hela min kropp.
Denna gången så sätter du dig på mig.
Du håller fast mig, igenom att hålla i mina handleder.
Du håller så hårt om min handled så min armbandsklocka går sönder..
Nu gråter jag och skriker
-Jag vill gå! Släpp mig!
Till slut släpper du mig så jag kan gå.

Min klocka gick sönder. Jag fick blåmärken över hela min kropp.
Jag fick ett ärr som aldrig går över. Det är att bli misshandlad.
Jag hade tur! Jag överlevde och jag valde att gå!




Fri vers av Britt-Marie Fransson
Läst 368 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2015-05-21 06:14



Bookmark and Share


  Jim 3,5
Verkligen ett bar avslut på texten! Usch, det var jobbigt att läsa.
2016-03-14

  Marita Ohlquist VIP
Bra avslut på texten!
Förmedlar styrka och beslutsamhet.
2015-05-21

  maria kide
Bra att du gick!!
2015-05-21
  > Nästa text
< Föregående

Britt-Marie Fransson