Jag känner mig så tom utan din närhet, krossat glas vibrerande under min hud
Du kysser bort min ångest, mjuka fuktiga läppar
Det är som att existera i ett vakuum
Där bara vi finns
Jag får vara hel igen, varm igen
Allt gör lite mindre ont och min höga puls saktar ner tills jag plötsligt inte känner den alls
Du fyller mig med känslor jag inte trodde fanns inom mig
Som om jag glömt eller kanske gömt dem där i det mörka, dit ingen når
För det har varit mörk så länge

Jag ler åt din fulhet, för den är så vacker
när ditt ansikte reflekteras i min näthinna och din puls ligger mot min kropp
Har jag hittat hem?
Och jag liksom inte bryr mig om hur gråa slingor i ditt hår tittar fram i solens ljus
Att vi åldrats och inte är unga längre
Hem, där ånger blir till lugn
Där rastlöshet löses upp som små mineralvattenbubblor i ett glas
Ja, jag är lycklig
En kort stund
är jag
lycklig