Fröken högläser för oss

ur Grimms sagor om Gud

om Gävle och Nangijala i geografin

trampar sin orgel över berggrunden

steg efter fingrar

medan ditt starkaste flickskratt

mellan molnslöjor glimrande brett lyser upp

varenda linjalmarkerad mardröm

som jag vågar ha eller inte vara

om att aldrig förmå simma

andas snirkliga, krokodiliska bokstäver

ur digitala siffror, totalt vattentäta

83, 84, 85, 86, 87

medan våra plötsliga näsblod

fyller varsin bänk

tränger trösterikt in i omslagspappren

ändå gladaste tiden någonsin

är då

ritar jag oroligt roliga gubbar

börjar greppa alla idolda figurer

från Gunnar Gren till Gamorrean Guard

byter gamla klistermärken

mot nya synthslingor

i den illgrönaste ryggsäcken

läggs orangea skruvmejslar

skall vi flyga genom gruvgångars grift

och sen cykla över vattenytan

oändligt gränsmedvetna

gurglande fluorsköljda

mellan A-gruppen och B-gruppen sjungande

om C.G. Jungs näsblod utgjutet

såsom aldrig sedan dess

säg hur gärna vill du

hänga med mig till Guadalajara

eller några alldeles andra gränder?!