balansgång
jag längtar alltid bort
hur roligt jag än har det
alltid alltid alltid
nästan
alltid är själen på flykt
tankarna på jakt efter det ena eller det andra
söker efter perfektion
kanske
fast inte när du låg i min säg
och vi bara gjorde absolut ingenting
nästan
vi hittade på lekar
typ att klappa melodin till en låt
klappa lätt mot naken hud
eller frågesport
och jag blev irriterad för du hade alltid rätt
nästan
eller för att du ställde för svåra frågor
när jag hade fel eller inte kunde
du kan ju allt
nästan
det irriterar mig för jag vill inte vara liten
liten svag behövande
den som är mindre bra
det vill jag aldrig vara
nästan
men jag kände så ibland
så det var befriande när du låg med någon annan
jag kunde bli stark igen
ensam är stark
och jag kunde vara arg istället för ledsen
istället för liten
det var precis det jag ville
nästan
kanske
men jag längtade inte bort då