Till min fantastiska dotter som idag är sjutton och som fick bli så stor när hon var sju och sjukdom kom hem till oss.
Mamma, jag tycker om dig fast du är på sjukhus
Augusti ”MaMMa, JaG Tycker åM DeJ fasT Du Är på sjukHuseT JaG saknar Dej” har den sjuåriga flickan skrivit med runda bokstäver på baksidan av kortet med den mjuka, gulliga kattungen.
September - Mamma, kan du leka kurragömma med mig? Flickan kikar in i sovrummet. - Nej, jag kan ju inte gå upp ur sängen, vad tråkigt, annars skulle jag gärna…säger mamma med matt röst. - Men då kan du ligga kvar! Blunda och så gömmer jag mig nånstans i rummet, så får du gissa sen var jag gömt mig! Och visst går det att leka kurragömma på det sättet också. Även om mamma bara kan gömma sig under täcket.
Oktober - Mamma, kan du spela fia med mig? - Jag skulle gärna vilja, men du vet ju, jag orkar inte flytta pjäserna…och jag är så trött, kan du inte lägga dig bredvid mig en stund så får jag krama dig. Flickan kryper ner bredvid sin mamma. Ligger still i tre minuter, sen hoppar hon upp: - Nu vet jag, mamma. Om jag går med plupparna åt dig så kan vi spela! Och visst går det att spela fia då.
December - Vad vill du ha i julklapp? frågar mamma - Mamma, jag önskar att du blir frisk. Men annars vill jag ha det där jättedockhuset med swimmingpool och en Barbiefilm och örhängen. Ja, örhängen vill jag ha! Dom där med blå stenar! Men mest av allt vill jag att du blir frisk. - Ja gullungen jag ska bli frisk…men jag hinner nog inte till jul, är jag rädd. Vad sa du, jättedockhus? Och örhängen?
Januari - Mamma, mamma, du gräddar pannkakor! Flickan kastar sig fram till spisen och kramar om sin mamma. Mamma, du är frisk nu! - Nja, frisk är jag inte, men lite, lite friskare. Det går inte från en dag till en annan. Utan långsamt. - Men hur lång tid ska det ta? Du är ju bara sjuk och sjuk och sjuk! - Jag vet inte vännen. Men jag vet att jag blir bättre. Vi får ha tålamod. Mamma kramar om sin flicka.
Februari - Mamma, när du blir frisk kommer du att gråta då? - Nej, hur så? - Jo, men så där som du gör. Flickan snyftar stora snyftningar. Och sen uppför hon en liten scen ”Oj, jag är så sjuk” (hasar runt golvet med insjunkna axlar)…”Men nu är jag frisk!” (rätar på sig och går med fjädrande steg) …”Buhu, jag är så rörd, buhu, jag är så glad att jag är frisk” (höga låtsassnyftningar)…Mamma, kommer du att göra så? Mamma ler och säger: - Nej, det tror jag inte. Kom får jag ge dig en kram!
April - Mamma, vet du? - Nej, vännen? - Jag är inte din vän, jag är ditt barn! - OK, vad vill du mitt barn? - Mamma, då när du var så sjuk så ritade jag teckningar hela tiden till dig. För du behövde det. Men nu behöver du inte det längre så nu ritar jag till mina kompisar i stället. - Tack vännen…jag menar tack min gullunge…får jag säga så?. Jag var så glad över att ha dom där teckningarna att ligga och titta på. Men vad bra att dina kompisar kan få dom nu, i stället! Mamman ger sin flicka en kram. Flickan frigör sig ur kramen: - Nu ska jag till Lovisa och leka. Hej då!
Prosa
(Kortnovell)
av
Rosmarin
Läst 560 gånger och applåderad av 13 personer Publicerad 2015-06-03 23:10
|
Nästa text
Föregående Rosmarin
Senast publicerade
Balans Ljud Höstbild 2 Storm Sagan om Karmosin och Ultramarin Vintertid 2 Solnedgång Vintertid Se alla |