En ängel så fin,
varför kommer hon inte ner?
På himlavalvet så genuin,
vad är det man ser?

En stjärnas fall,
ett heroiskt kall.
Hjälten prisas för full hals,
medan allmogen får intet alls.

I ett kyffe bortglömd,
bättre att inte se.
I samhället fördömd,
bara tacka och le.

Himlen skriker, jag hör den kalla mitt namn.
Modet sviker, jag känner dödens kalla famn.