Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Naturens under är det som egentligen firas här oavsett vem eller var du är


Midsommarafton en konsumenttolkning av sommarsolståndet

Färskpotatis vilket priset än vara må
för det ska ju vara så

Sill och dill hör också till
oavsett vad du vill

Jordgubbar och glass till stora och små
smultron vore rara ändå om de bara gick att få

Drinkar snittar och lax kommer strax
en sup till tårtan den rara kanske för att släkten klara

Plockade blommor under kudden ska vara sju
vaggor och kransar mana du sjuttiosju

Ut och in i kyla och regn hela dan fuktigt stressigt och kallt som fan

Vanans makt är stor med kalla tår i våta skor
men vad är det vi firar bullar upp för och tror

Annonserat massivt reklamutbud
rätt mat sällskap dryck tid och skrud

Handla besinningslöst löp och köp

Som med julen har denna helg
blivit en gapa tugga och svälj grej

Köpa rusa resa rasa och stå på
men kära någon hallå

Varför ”björkrisa” ynklig och sned liten stång
ens en enda gång

Varför flagga och skåla skråla allt du förmå
förlustas över en grönska som tycks ha blivit vår

Varför delta i gammal tradition utan att förstå
när inte alla till dansen bjuds att gå

Kära, bara svälj nu din tår även om du ensam står
sätt blommor i ditt hår och hoppas på någon pollinering
även nästa år

Det handlar om modern om tillväxt överlevnad och liv
inte om pengar tjusig dukning tycke smak framgång och stil

LR 2015-06-19 på dan som ska föreställa dan.




Tillägg som inte rimmar

Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Men midsommaren innebar också en brytpunkt i arbetsåret i bondesamhället. Midsommarnatten ansågs full av magiska krafter och övernaturliga väsen. Midsommarfirande omtalas redan i de isländska ättesagorna, vilket antyder mycket gamla influenser.

Midsommarstången har tidigare också kallats majstång och det ordet kommer inte från månaden maj, utan från ordet ”maja”, som betyder ’att smycka med löv’. Att maja, att pryda med löv, är känt sedan mycket länge i Sverige, liksom midsommarstången. En del av bruket att sätta löv i åkrarna har en viss koppling till magiska föreställningar om att åkerns gröda på så sätt skyddas från missväxt.

Midsommarafton var höjdpunkten på sommarhalvårets fester, speciellt för de unga. Ett talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång.

Få högtider har väl förknippats så starkt med svenskhet som midsommar. Sant är att det finns en del ålderdomliga nordiska drag i högtiden, men den är också lik de kontinentala majfesterna som inträffar ungefär vid samma tid. Dagen firades sedan kristendomens inträde i Sverige till Johannes Döparens ära, en koppling som blivit alltmer avlägsen. Sannolikt firades högtiden före kristendomen vid det riktiga sommarsolståndet som infaller omkring den 21 juni i norden.

Syftet med sommarsolståndsfesten torde vara en hyllning till naturen, till livet, till sådd och skörd, till överlevnad till naturens (senare den store Gudens) gåvor till oss människor. Det är också en hyllning till kärlek fortplantning och sammanhållning, regler, tradition och kultur. Att där ingår sill, dill, färskpotatis, jordgubbar, blommor och björkris samt stång och kransar, danslekar med t ex grodor i kopplar till natur, årstid, återväxt, sådd skörd och fertilitet, dvs överlevnad.




Fri vers (Fri form) av Lena Renman
Läst 508 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2015-06-19 12:15



Bookmark and Share


  Lena Renman
Det får du göra Larz, det är ditt val. På samma sätt som jag får välja bort det kommersiella midsommarfirandet och hylla det som hör naturen till :-)eller som min mor sade, " var och en blir salig på just sin tro".
2015-07-25

  Larz Gustafsson VIP
Själv hatar jag det hedniska midsommarfirandet.
2015-07-24
  > Nästa text
< Föregående

Lena Renman
Lena Renman