Jag måste lära mig att tycka om ordet Jag bättre. Detta för att få reda på vem jag är. Jag är tjugonio år och lever bara, observerar inte tingen kring mig, som jag borde göra. Det var en kvinna som tyckte att jag var fin i håret, det tyckte jag om. Hon var en främling och hon berättade vad hon tyckte, och kände för mig. Jag är också en jagad varelse, tidsrymder av oändlighet, dödtid, som tråkar ut mig. Jag är inte i koma längre, det betyder, att jag måste göra en förändring.