Morronen kommer.
kvar ligger de svarta orden som beskrev gårdagen
som en sörja av grå arkitektur.



In i portuppgångarna kvävs utrymmet i sitt eget mörker.
bakom gardinerna och bakom fönsterglasen där inne vittnar det om liv.



Jag såg Edelweiss skymta som en svag gestalt som rörde sej där inne
vankandes av och an.
Man kunde skymta masonitskivorna liggandes på ett bord.
De som vanligtvis sitter för fönstren.



Ute rastar hundägarna sina husdjur.
De flämtar rycker i kopplet.
Vill snoka och nosa
men når inte fram.



det hårt spända kopplet stryper runt halsen.



Och bussarna är överfulla med människor
som inte orkar gå ens från en station till en annan.



Trampar nervöst i matkön älskar att komma först när en ny kassa öppnas blänger sturskt på de som kom bakom.




Det blir kväll Och Edelweiss kliver ut på balkongen
och drar in luft i sina näsborrar. Han blundar uppgivet.



Det lyser varmt i varenda fönster
i varenda höga hus.
Lyser i de tysta hemmen
där teven brinner
i var och en av hörnen
förmedlar en sanning
för folket
och visar på
hur det ska va
folkligt avspänt
och glatt



innan porrfilmerna börjar sända sina varma



kärleksfulla



och ömma rollspel



inför ögon som stirrar och blänker
som blöta silverkulor i de ansiktslösa uttrycken



Edelweiss drar stubintråd runt hela jordklotet.
Han tänder och en gnista uppstår innan någon ens reagerat
så är allt upplöst till intet




i ett tomt svart ingenting



(C) Lars Gullberg