Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Aldrig någonsin



Jag tar med mej sekunder till dej som blir till timmar, i ljuset, mot mörkret, de är små silvermynt som blänker i skyn, de saknar hemvist. Den gamla kungen på motivet lutar lite snett och har kratrar på kinden. De bildar ett sammanhang. Du vrider dej mot himlen när jag beskär ditt vackra ansikte, låter lite stoft falla mot dej, med hela gatans linje ner mot brofästet och så havsviken och fyren på klippan promenerar vi. Jag säger till dej att allt är en evighet, att vi finns här för varandra. Att vi aldrig någonsin kommer att skiljas. Det har någon sagt till oss, någon som betyder väldigt mycket för oss, och jag tror henne, ditt öde, vår poesi, hemligstämplat som en dyrbar dröm. Tanken som förbinder orden och skapar oss.




Prosa av Lars Gullberg
Läst 272 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2017-06-26 00:06



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
Ord har en ju hört förut. Både riktade och mindre riktade. Även löften. Kanske är dina ord som i en bok. Ur en bok. Kanske ämnade som lektyr för den mest inbitne av läsare. Resenär i livets av strapatser fyllda äventyr.
2017-10-08

  Carola Bouvin
Gillar mycket!
2017-06-29

  Goraxy 89 Orion VIP
De detaljstudier du lyckats klämma in i korta texter som här, är mycket berikande och skvallrar om ett introspektivt djupt !
2017-06-28

  överlevaren VIP
GILLLAR!
2017-06-26

  KYREUS of Sweden
Längtans poesi
2017-06-26
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg