Jag såg dig i din stad
i folkvimlet skymta förbi
du såg på mig
men kände inte igen mig
jag har ju gått ner 15 kilo sen sist...
vi sågs...

Jag såg att du haltade till
ont i benet hade du ju
redan då
när vi var vänner
vi två
då
ditt glada skratt
tog sig in i mitt
och folk sa att jag
skrev ju inte bara som du
jag skrattade likt dig också nu
men av det märkte jag inget då
när vår vänskap höll
men när du drog
med orden, allt har sin tid...
då märkte jag, att inte bara min själ dog
mitt nya glada skratt var borta
du det med dig tog...