Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

svartkropp


Regnperiod
svalorna monterar ned sina blanka vingar
hänger dem på tork över långvågsbanden

ungarnas huvuden lyser, strålar
likt glödgat järn i redet där under bron
fem munnar att mätta, ännu ej flygfärdiga

kring åskmolnen, en säregen aura av vit fosfor
måhända är det fågelgudinnans kamouflage, en hägring

du flyger lågt, villrådigt

fjädergräsen suckar, rispar ledytorna
de böjer sig följsamt under din tyngd

-

vid fönstret står jag
svalorna vilar tysta vid min fot, sömndruckna
utspridda, som glömde du att du lämnat dem där

i morgon ska de återvända till sitt rätta element
allt ska bli bra igen
allt ska bli bra igen

-

ljuset sugs nu in i min kropp, absorberas
din röst når mig från hela himlen
träden lyssnar också, de håller andan

strålningsmönstret
strålningsmönstret
upprepningarna
frågorna
olästa brev utan avsändare


grät gjorde jag

jag minns att du hörde mig gråta.






"We must either select a certain point in space and investigate the different rays passing through this one point as time goes on, or we must select one distinct ray and inquire into its history, that is, into the way in which it was created, propagated, and finally destroyed." - The Theory of Heat Radiation (1914, s 5.) Max Planck.






























Fri vers av ulrica rydin
Läst 654 gånger
Utvald text
Publicerad 2015-07-09 00:24



Bookmark and Share


  Engel
Fantastiskt.
2018-08-30

  axveronika
Spännande text och citatet fungerade väldigt bra tycker jag
2015-12-17
  > Nästa text
< Föregående

ulrica rydin
ulrica rydin