Sida vid sida vi rida
Daina på ett rådjur och jag på ett svin
där du smidigt glida
skuttar jag med saligt flin.

hennes öron lyssna stora som valthorn
mina hungriga ögon letar efter korn

Vi är barn och rider i sagans land
för att en enda gång få se
vi är i en bedjandes hand
som skogen oss ge.

hennes skutt är höga
mina långsamma och tröga

När vi hör våra egna röster blir vi blyga
regnet är skönt för ragg och päls
kvinnor kan ännu sina själsdjur flyga
nog hinner vi hem innan kvälls.

hon sjunger på ryggen seende blind
jag skrattar en visa som skuttande vind

Hjärnan jag tappat i tunnan där
regnet flödar i dagar
tankens kraft som jag har så kär
vila i Humleblomsts hagar.