Svider, dina ord likt hullingar
under min hud
rakbladstunga klyver, min osäkra vilja

Jag är, vad hetta är för törst
i dina ögon
möglet som lindar, de käraste utav fingrar
är klangen i min röst - i dina öron

Och min vilja att viska tätt intill
dör i väntan på gryning
när din blick river upp stora hål
i min omkullvälta kind

Och natten vinner i vår egen vågskål