Nu gick solen ned.
och träden håller om varandra. De är de enda som står kvar här
och bara jag.
Sedan tittar jag upp, jag tittar upp och märker hur allt svävar, blänker mot fönster som är släckta.
susar omkring här sommar som vinter ibland i blått och ibland i ett silvrigt kristallklart ljus
högt där ute i ensamheten
känner man den stoftliknande hinnan runtom som binder oss samman
Morgonen kommer fort här det första tåget rullar in
någon är kvar i sin REM sömn. ögonlocket vibrerar lätt,
rör sej som för att försöka finna en utväg på den väg hon befinner sej djupt där inne i det mörka havet
Mannen under är redan vaken sitter i sin studio och spelar in sånger, han nynnar i en microfon, hör sin egen röst i hörlurarna.
Solen står högt på himlen, var femte minut lämnar ett tåg stationen. Träden vajar i vinden, jag tittar upp, ser hur allt svävar