Det är julafton
och månen är inte sej lik.

Barnet sitter i fönstret
och skruvar på stjärnkikaren
på den nionde våningen

medan pappa försöker
likna tomtens röst.

där på gatan
har hon blivit magisk

av all den skönhet
hon utvecklat
och fått som en gåva.

Andra faller bort
i en ful bakgård
av förruttnelse

misslyckande
och ånger