Liv kan se ner till Edelweiss fönster.
de med Masonit fastlimmat med Tuggummi och saliv

Stryker sin hand mot det tunna gardintyget

tittar ut mot dungen
där de sitter om natten i timmar

och önskar att huset
var gjort av frihet

Att de kunnat sväva fritt i en underbar dag
där nere vid fontänen bland bänkarna. och känna närheten

till citronfjärilar i solskenet
med varsin glasstrut i handen.

vippar lite på gardinen en liten stund
som för att rätta till den

går i sakta mak tillbaka till köksbänken där hon lagar tårar
till middag
med gamla dagar till efterrätt.

kanske de ses där i trapphuset för att åter gå ner till dungen
i kvällen i gatlyktans sken

och se nattfjärilar som dansar runt ljuset