I båtens lugna famn,
gungas man i själens hamn.

Vågen smeker allt dit vinden bär,
hängivet, passionerat o  böljande klär,

svalkar, kluckar o sveper in,
fångar, når, svalkar alla ting.

Vill krypa ner o möta vågens stora längtan,
att nå mig innan den mattas i sandens garn.

Att älska helheten, cellers sensoriska känslor,
möta allt likt en deg,  
där alla delar blir vi  i kärlekens klor,

som bara vill o vill nå det innerstas gåta,
o känna att längtan är här o nu o i glädje gråta.

Vi blir som vågens omhuldande famn,
o möter våra själars efterlängtade hamn....