Din son har gått nu
du ska minnas den här dagen alla dina dagar
rygg snäcka hjärtats baksida heter rygg.


Kravlös
de döda vill inget
det är vi som lever som har problem.
Hur ska kroppen lämnas över?
Vi viker blad över dig från sommarens soligaste sol.
Ljuset har en också en baksida hörde jag någon säga i mörkret.

Pappan krampar vid bordet
någon har tagit eran skatt eran sagoprins
jag står brevid.
Jag har inget att ge.
Tomheten gräver sig ett schakt nu, vill ha oss på knä i sin stora mun som sväljer alla mänskliga ord.
Stövlarna skorna i hallen
gapar
vill inte ha jorden
vill inte gå mer omkring
vi kommer ändå begrava dig
jorden gråter över dina skära kinder.