Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
https://www.youtube.com/watch?v=qiirw-J3uSE


Hel som Obsidian

När jag slutligen öppnade
bitvis lämnade min svacka

Slöt du dig

Och jag står här vilse
med mitt hjärta som i pusselbitar,
spridda i höststormen

Några bitar blodiga innan regnet högg dom som nålar där dom låg i gräset, blästrade rena,
Just innan stormen tog även dom

Jag har alltid varit usel på denna lek
den lek som kallas kärlek
Jag har aldrig förstått spelreglerna

Men vet att jag alltid förlorar då jag väljer att kämpa
Och jag verkar gå segrande när jag inte gett mitt hjärta

Att inte ge sitt hjärta i pant där vid vägskälet där snickaren bor
Snickaren som alltid ler som en kär vän åt mig när han får hjärtat och så noga sågar hjärtat i bitar
helt utan flisor
Perfekt, svagt
Och ändå som i kärlekens mani ser man fram emot att ge bit för bit
Drogad

När jag verkar ha vunnit spelet så har jag vid vägskälet alltid blivit ratad av snickaren
Kanske för att snickaren inte har de verktyg som behövs för att hamra mitt hjärta
Svart Obsidian

Jag har vunnit, utan vetskapen om att jag ens spelat
Med mina fickor fulla i blodiga pusselbitar
Utan vetskapen om hur dom hamnat där
Pusselbitar som inte är mina egna

Jag står nu här i höststormen
känner hur regnet som nålar sticker mina kinder och öppna händer

Blodet från gropen i mitt bröst är sedan länge bortspolat nu och jag tyckte mig se en av mina pusselbitar flyga förbi i blåsten
Mitt sista hopp lämnar bröstet och jag hoppas,
jag hoppades att några av mina bitar ska göda Korpen jag hörde igår inför vintern

mina händer sluter sig och jag känner hur något ligger där i mina två händer
Obsidian
Rent spolad av höstregn
Jag för dem samman och ser hur dom smälter ihop
känner hettan i mina händer och regnet som svalkar dom, ångan går upp mot mitt ansikte

Obsidian
Svart, perfekt, för jag in den svarta glasaktiga klumpen med ännu vassa kanter i mitt hål i bröstet
tomheten flyttar ur
och jag ser
Jag känner..

bröstet sluter sig runt det svarta, det så perfekta


Vid vägskälet ska jag inte ge mitt hjärta som pant igen
Snickarjäveln kan leka med någon annans hjärta
Vem behöver den form av vänskap egentligen;










Fri vers av Thurizas
Läst 246 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2015-08-28 09:52



Bookmark and Share


  agneta pichler
Underbara vackra vemodiga rader..
2015-09-04

  glittertindra
Underbar text. Lite av varje i denna som väcker motstridigheter. Vackert.
2015-09-01

  Ulf D VIP
Det är rubriken som fångar mitt intresse, vulkaniskt gasfritt glas, som bildas av lavor med hög kiselhalt. Ett material som har använts och som här använtd för att göra pilspetsar och spjutspetsar med. Sår går att få med vassare saker än så, ord. Att några bitar skall göda korparna, är en extra kraftfull bild.
2015-08-28
  > Nästa text
< Föregående

Thurizas
Thurizas