Jag har kastat var tablettburk, varje karta.

Jag vägrar vara inlåst i ett töcken.

Jag sitter här och skriver ner ett brev.

Och här är flimret i min hjärna:

Ett samhälle av kräk, av spottloskor i skor,

av folk som borde räddats av aborter.

De vandrar runt och förpestar

Min luft, Min tid, Min jord.

Jag vill rensa ut mänsklighetens smuts!

För vad hjälper det väl mig

om jag skjuter blott mig själv?

Då får svinen ändå vandra fritt.

Gör min hand till en machete:

Jag måste trepaneras,

syran i mitt huvud bara fräter.

Mitt kalla svarta hjärta

som är fyllt av skrot och stål,

får liv av hat till alla kretiner.

Kärlek är ett knep för att hålla oss i schack;

gick ni på den lätta? Jävla as!

Jag vill stycka mig en ängel

åt en Gud som inte finns.

Jag vill håna alla dessa offerlamm

Det finns ingen tro, det finns bara snusk.

Öppna era ögon, blinda fånar!

Låt mig göra er till helgon

med en trimmad motorsåg,

låt mig hjälpa er till ert Paradis.

Det svartnar för mitt inre

när jag ser på all den skit

ni tillåts predika utan straff.

Men jag är mannen med lien... ve er!

Kranskärlen är för trånga,

mina svällkroppar har rostat ihop.

Impotensen kom redan i puberteten.

Mina revben skaver mot mitt kött.

Håret faller av i stora tussar.

Naglarna är vassa, långa, gula.

Ögonen är svarta just som blod,

jag ser blott en utväg ur det här:

Jag önskar mig ett blodbad,

jag fantiserar om ett svampmoln,

jag trånar efter ett tredje världskrig,

jag ser en stor tsunami välla fram,

Napalm och Agent Orange!

Sarin och Zyklon B!

Släpp skiten fri, befria oss!

Å, vackra, vackra drömmar!

Jag sitter och drar benen av en spindel;

vinner, vinner inte, hur skall detta gå?

Jag spyr och jag skrattar som en fullt normal person.

Men vad är det för villfarelse jag har?

Att vara normal är att ta all er skit,

att bocka, niga, suga och att svälja.

Jag vill gå lös med uzin som min älskarinna

och ha samlag med världsherraväldet!

Inget öga är torrt, ingen fitta är våt,

här finns bara sorg - inga lockelser.

Så är sanningen, men tyvärr blundar folket,

men jag skall skalpera era ögonlock

så att ni slutligen tvingas att se

hur ful denna planetjävel är:

En snurrande hemorrojd i rymden,

befolkad av träck i kjol och kostym.

Moder Jord - en konserverad spya

som borde förintats för länge sen.

Vrid upp mörkret, nu för helvete!

Så jag slipper er, jävla idioter!

Det fräser i min hjärna,

mitt bröstben ber om nåd,

jag känner hur synapserna sprakar.

Det stormkokar i blodet,

jag känner maskar i mina ådror.

jag spyr på hela jävla livet.

Tinningen ber om en kula,

men helvetet kan gott få vänta:

Jag önskar mig ett blodbad,

jag fantiserar om ett svampmoln,

jag trånar efter ett tredje världskrig,

jag ser en stor tsunami välla fram.

Napalm och Agent Orange!

Sarin och Zyklon B!

Släpp skiten fri, befria oss!

Å, vackra, vackra drömmar!