Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skyl mig





Skyl mig, vänd mitt ansikte bort.

Täck mina ögon med din hand från
den skarpa solen och dölj dagen,
för den älskar inte konturen av min kropp.




Skyl mig, göm mina axlar med en sjal.

För solen märker mina armar med röda fläckar.
Hon älskar inte min handstil och vill att jag vänder blad.




Skyl mig, håll mina öron kupade i dina händer.

Så att jag inte hör bruset från jorden.
Det frasar i gräset när jag går,
som om jorden fått gåshud. Hon älskar inte
sättet jag sätter min fot efter den andra.




Skyl mig, skyl mina läppar med dina

Så att jag glömmer min röst,
för den skapar inget eko mellan bergen
och den klarade aldrig av att vissla en visa
utan att fåglarna storknade.



Lyft mig, och öppna min kropp ut över himlen.

Så att min hud kan täcka jordskorpan som en mantel.
Med våld ska jag få vila
mellan jordens kärna och molnens väta.

Den här jorden stöter bort mig
som en illvillig livmoder. Men jag klänger mig fast
i en hängmatta och gungar mellan natten och dagen.



Öppna mig

Och ställ mig vid havets rand, så kan mina inre vätskor,
tysta och stilla, få flyta med fiskarnas strömmar.
Och mina celler får äntligen känna sig värdefulla.







Fri vers av om en Siri
Läst 317 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2015-09-12 20:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

om en Siri
om en Siri