När folket står ute på gatorna och skriker sig blinda
ser dom inte tiggaren som tömt deras fickor
Den största tiggaren har alltid varit den som vill höras högst
Tiggaren som kräver och vet sig ha..
RÄTT

Gömmer mig för mediabrus jag inte kan kontrollera
och skriket ifrån massorna som nu hörs så högt att dom ekar i skogen
Finner mig bära hörselkåpor inomhus
drömmande om den tid då jag skrev mina ord på papper
Då pennan var viktigare än svärdet..
Och den falska illusionen gav mig tröst
för jag har lärt mig att svärdet alltid vinner
så länge man inte gömmer sina ord väl och utan syn
Aldrig läsas högt..
inte viskas

Slaget om att vinna utan en kamp
Och jag frågar mig vad är RÄTT
och vad är RÄTTVISA
finner mig se två helt olika ting
Men det är jag förstås ensam om

För rättvisa är rättvisa
och rätt är rätt
och ert rätt är inte rätt för mig
er rättvisa är inte min rättvisa

Och när jag kommer ur mitt gömsle
bara för minuter det krävs för att utföra ett måste..
Möts jag av tiggaren
Tiggaren som nu mer förväntar sig ta inträde när jag ska utföra mina måsten
och jag tänker naivt på rättvisa

Min rättvisa
Min rättvisa som vill visa vad jag vet
min egen rättvisa som vill kämpa för de som inte syns
Men jag vet att det som är rätt för mig inte är rätt
Jag har fel

Och tiggaren han tar tag i mig när jag inte kan betala mitt inträde,
håller mig fast och jag vet att det kommer bli ett blåmärke
och folket som skrikit sig blinda går förbi som inget hänt
Tiggaren kan lika väl våldta Svennehoran det ses ändå inte


Och jag vet att det är deras RÄTT
för ingen ser det jag ser
och ingen tolkar ting som jag gör

Folket står på gator och torg och skriker
Blinda

Och jag finner mig drömmande efter det enkla
utan vetskap
Utan vetskapen om att mitt rätt inte är deras rätt
utan vetskapen om att min rättvisa inte är deras rättvisa

Utan vetskapen om dom och deras rätt och fel

När tiden med människan alltid handlat om vem som kan höras mest
när det alltid handlat om att utplåna de som inte tycker lika

vet jag att det är en tidsfråga för mig
innan någon försöker få mig att bekänna färg och ilskan i att finna
mig olik
för ALLA ska passa in i det ena eller det andra
Och det är antingen rätt och det är fel
mellantingen är en illusion

Jag är en illusion
Och ändå står jag här med tiggaren som upptäckt mig och håller mig hårt,
i ett grepp som värker
Tiggaren ser mig ilsket
och försöker gräva i mina fickor

och jag vet att det är lönlöst att skrika
För det finns ingen innan som skrikit som mig
vilket innebär att jag är fel
"Han kan lika gärna våldta mig här och nu, det är ju hans rätt" (?)

Jag är intet men för Tiggaren är jag ännu en röst som ska tycka som dom
och om det så krävs våld så kanske jag en dag inser att mitt rätt och mitt fel
egentligen var fel och rätt
mitt Rätt var fel
och min Rättvisa aldrig existerat mer än som en illusion
"Böj dig för rättvisan Svenne.."

Jag kämpar mot mediabrus och vem som kan höras mest
jag kämpar och gör allt för att inte bli fasthållen
tvingad till rätt och fel