Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Oktober och Hon




Oktober
är tankar och regnstänk framför en järnvägsövergång nånstans i vårt avlånga land

Skjulen står som spruckna skelett fyllda med en inre tomhet som låter korsdragen vissla en låg oktav ton över öppen tom terräng.

Runt reser sej träden och vajar.
Landet ingen är. platsen som aldrig blev ett hav,

Hon sitter där in i november med sammanpressade läppar
och väntar på en båt.
Decembersnön som faller hänger sej fast om hennes armar och lyfter upp henne över molnen och tänder henne som en fjärran stjärna på den svarta natthimlen.

Där blinkar hon till då och då
precis som signalljuset längs järnvägen som tittar fram mellan träden som vajar, är Januari lika klar och blå som en dag mitt i veckan.




Prosa av Lars Gullberg
Läst 157 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-09-18 08:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg