Vit mustasch är hemma
ligger i dubbelsängen
händerna på bröstet
slutna ögon.
Sover du?
Jag tänker på små gulliga djur svarar vit mustasch.
Vilket djur liknar jag frågar hon.
Du är en hind som rör sig såhär. Hans händer gör små fåniga skutt över täcket.
Hon är tyst en stund. Ser på sin man i profil. Han ligger alltid på rygg som Tutankhamun innan han somnar.
Hon viskar i hans öra:
Du är en blåmes
din kropp är en film gömd i dun och fjädrar
känslans kropp
modigaste argaste lilla fågeln är du.