~*~

Sommarskugga

vaggad av
törnedaggs
krona

i hjässan böjd

Taggen flammar
vass

kastar sitt spjut
i långa gula språng
mot barkens bröst

söker tröst

i enslig sång

Rötterna
söker sitt djup

i själens svarta
stup

i vindlingarnas
pelararkad



Vaknar

det lilla barnet
i droppens
kalejdoskop

i vår inre
spegeltjärn

vårt
stjärnestofft

i själens
innersta
prång

vårt värn

vår saga

vår sång



Leken

lyckan

var finns
Du nu

Du som fanns
alldeles nyss

Då vi sprang
över blommors fält
så lyckliga i naturens tält
vaggade av Evighetens
kyss



Landar

i bokskogen
under månträdens
svarta knasterbark
vi mojnar stilla

växer oss stark

i trädens sav
av Livets nav

ur Jordens grav



Giv mig vingar

av morgonglöd
av rodnadens
karminslöv

söka solen
Livet Ljuset
igen

i fjärils
vingars
aftondoft



I drömmen

vill jag fladdra
mot Evighetens
skugga
upp

emot
stjärnors
loft

i serenad
till Livets
lov
i Evig
ungdoms
hov



Först

en
vagga
en puppa
en kokong

i denna
ensliga
sång

i en ficka
i barken
på Moder träd



Vilar

på min
vandringsled

på Jordelivets
spång

mellan

Himmel o Hav

mellan fjäril

o grav



Nalkas

vinterns
sträva is

barkar
frostrosor
på min fris

öppnar
istemplets
grind



Väntar

törnrosasömn
i tusen år

till nästa
ljuva vår

Mångåve
blänk

fås av

månens ande
dess reflexer
av solens
energi



Sover

under barken
väckes
när tiden
inne är

löses
o blir fri

i min vakendröm
på min bädd

av savens
ström



Vaknar

denna dag
då knoppar
svälla
o slå ut

i skön
symfoni

blomman
vecklas ut
till ett under

Du o Jag

till trollsländas
vingpar

       så

      FRI

 
         .

         .

         .

      ~*~

© Bo Himmelsbåge