Det var en gång en man som gick alldeles baklänges.
Så baklänges som en man bara kan gå.
Och han var baklänges på alla riktiga vis.

Hans ansikte var suttet i nacken
och han bar bröstet på ryggen
och såväl händer som fötter
var alldeles bakvända på honom,
så att han liknade alla framlängesmänniskor i stuket.
Men var baklänges på alla riktiga vis som finns.

Och han följde på framlängesmänniskornas väg
och på deras stig,
gick i deras spår och i deras steg,
men syntes sig på alla riktiga vis lika baklänges för det.