Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till M , för allt som varit och aldrig kommer igen .


och om vi knyter ihop det vi en gång var så finns knutarna ändå kvar





och när någon viskade om röda lockar och
bortglömd tonårskärlek
kom jag på mig själv
med att sakna dina händer mot min rygg

kanske var det avståndet mellan våra fingertoppar
som fick mig att blekna
inför dina läppars konturer
eller så har jag äntligen insett
hur ouppnåelig din perfektion är

men darling
jag saknar dina beskyddande andetag och
allt vi en gång var


och när någon viskade om sammanflätade fingrar och
ömma vinterkyssar
kom jag på mig själv
med att sakna din hud mot min







Fri vers av nea.
Läst 858 gånger
Publicerad 2006-04-23 01:23



Bookmark and Share


    Morning Glory
Den tyckte jag om.
Den flyter liksom.
Och givetvis känner man igen sig.
2006-04-23
  > Nästa text
< Föregående

nea.
nea.