om att summera sitt eget liv i tystnad och omges av sorgen
vandring efter vägen spår i minnet som synns kvar
jag vandrade på vägen i friheten en gång för längesedan
bland vänner . kamrater . andra trevliga själar . vackra
unika . varma . ärliga . lojala . sanningen . det rätta
det goda . som omgav mej i min omgivning och värd
allt var så härligt då lugnt och skönt i minna
känslor . ljusa sinnet jag var omtyckt . jag var
älskad . jag tyckte om min omgivning . jag
älskade dom med all m in tillit . jag vet inte
vad som hände . för nu omges jag av falska
vrak till mäniskor avundsjuka tillomed på
minna mediciner på mitt förhållande på mitt
liv och det lilla jag har där dom gör allt för
att plåga mej varje dag det är deras nöje en
liten grupp utan liv som vill se mej sjunka
lika långt ner som dom skälva . men det
kommer aldrig att hända för dom är otrogna
hundar och det är jag som håller i deras koppel
för jag är så mycket bättre en dom . inte vackrare
eller rikare på något sätt men om man plågar
mäniskor i sin omgivning så är man en dålig
människa svinhugg kommer till baka livet är
så . allt man gör mot andra blir man skälv
bemöt ut av i framtiden i andra situationer
så att man då förstår vad man egentligen
gjorde i det förflutna mot någon annan
livet är så för mej . smärtan glömmer man aldrig