likt dina blodröda gardiner
faller du över mitt bröst och
kväver mina andetag
vareviga sekund

likt havets stormiga vågor
sköljer du över min kropp
och sväljer hela min själ
var eviga dag som natt

jag faller mot
en tidlös oändlighet
en stilla plats
där klockan
hånfullt ler mot mig
klockan tio i två

det är platsen
där tankarna för alltid
lever i harmoni
tillsammans med
mörkret

där leker ångesten
och dansar vilt omkring
utan någon början
utan något slut

för

jag är ångestens bästa vän