Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

when arrows quit flying







jag finns inte längre om vi ser bort.


blundar jag blinkar du och sen



är jag försvunnen.





det finns inga sätt att hålla kvar i det här. vi är redan förbi.



vi är snö i juli.
vi är vattenfallslösa.
vi är fast i träden ovanför.



det snurrar när du hindrar mig och vinden faller glömskt tillbaka i himmelen.


det snurrar när du hindrar mig; marken släpper sina stenar.


det snurrar när du hindrar mig och tonerna finns inte längre omkring oss finns inte längre omkring oss finns inte längre

AAAAAAAAAHH
.


jag studsar mot marken så fort du rör mig.


jag känner bävningarna inuti, hur marken plötsligt släpper och jag, som du, flyger





vi faller inte fast vi borde vi
håller oss kvar
bland moln och vindströmmar,

ser vi ner så faller jag



se inte ner för då

finns inget av mig kvar och jag vet


att du vill jag ska vara kvar



så håll armarna ut,

låt saker växa ur våra armar

låt vissa växa åt varsitt håll och några gå ihop


låt det vara precis så, det är viktigt
att inte hålla fast vid sådant vi redan glömt



det finns inget att ta hämnd på för allting är nu

det finns inget att ta hämnd på för allting är nu

det finns inget att ta hämnd på-


så släpp mig inte; jag finns inte längre om vi ser bort




Fri vers av Emmelina
Läst 166 gånger
Publicerad 2015-10-08 17:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emmelina
Emmelina