Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att se vår värld

De här att jorden är den bästa av planeter kan
Ju även göra mig så mållös att jag tror
Och att jag gråter för allt vackra ger en påverkan
Allt det vackra uti världen som är stor
Brister ut då jag ser havet
Det allra vackraste jag vet
Är små moln som liksom puffar tuffar fram
Stora,små bekymmer
Bakom världskuliss som skymmer
Utan vikt eller väger blott få gram
För vi har ännu liten tid att laga på verksta'n
Alla fel i denna världen där vi bor.

När det känns hopplöst och jag orkar ej ta tag i allt
Detta berget utav probelematik
Och det kaffet som jag dricker det är svagt och kallt
Och jag hittar ej ett någorlunda fik
Klämmer fingret mellan kuggen
Titta ej upp bakom luggen
Såg ej världen och hur välvilligt den log
Men så såg jag att det blänkte
Titta uppåt och jag tänkte
Hela världen är min värdefulla skog
I den världen som jag inåtvänd nyss led och svalt
Genom titta upp blev omedelbart rik

Ifrån otröstlig till trösterik oktoberkväll
Kändes resan emot slutet mindre tung
Den känsla då jag titta upp var överväl-
digande, kändes som jag åter blivit ung
Efter nattens örngottstryning
Blev det återigen gryning
Bereddes mig en oförberedd dag
Höstsol sken fast blek om kinden
Uppfriskande blåste vinden
Höstnaturen som var männskan till behag
Och även ta förtappade på nåder väl?
Denna dag kan den förtappade bli kung




Bunden vers (Rim) av Knickedick
Läst 308 gånger
Publicerad 2015-10-11 12:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Knickedick
Knickedick