du stod där på busshållplatsen
med en tuschpenna i handen
dina armar målade svarta

du frågade mig om mitt hjärta
var av glas eller av sten
för mitt leende sa dig inget

livet har varit en återvändsgränd
med för många skuggor
för många viskande röster

bara mörkret gör allt stilla
men gatubelysningen slocknar
först när det har ljusnat