Trodde inte att du var nått då, men jag gör det fan nu.
Men tro nu inte jag drömmer om villa, barn och titeln fru.
För vi tror inte på sagor som slutar lyckligt eller hur?
Om en prinsessa blek och mager som tar odjuret till slut.
För de fula tar de fula, det har fan alltid varit så.
Men jag står här mitt på skalan. Varken välskekt eller rå.
och jag siktar alltid högre, på det jag aldrig kommer få.
För det man har framför sig har då aldrig dugit för mig.
drar i det jag inte når. För jag är en såndär jävlig jobbig tjej.

Och tiderna som varit är just tider som har gått.
när vi mår som vi har mått och vi får det vi har fått.
Åh fan, rimmen börjar tralla som nån sorlig indiepop.