... av lugn
om än den är tillfällig
mitt i allt det andra ...

... det är en konst
väl värd att lära
och utveckla över tid ...

För så väl
din egen skull
som för den
du älskar, bryr dig om
och tycker om ...

Även om
det är just den
som bidrar till
att det är allt det andra
som river och sliter i din själ
vilket fyller större delen av ditt liv ...

Vila i insikten
om att
det hör till livets tjusning
och är av övergående natur ...

Erfarenheten
tarvar även sina misstag
för att en existens med  tiden ska
kunna mogna och utvecklas
till den revolverande cykel
av skillnad och samhörighet
som hör till 
den ständiga
absolut nödvändiga
växlingen och övergången
mellan natt och dag ...

Ta vara på stunden
du mitt i allt det andra får ...

Sök ge dig tid
att förskjuta
så mycket som möjligt
av det som ej i stunden är
nu och här
även om det kändes
oöverstigligt beständigt
så sent som igår ...

Låt dig få vila
i stunden som är
för att få den energi
du så väl behöver
för att när 
allt det andra
åter tar över
för den du 
älskar, bryr dig om
och tycker om, 
kunna finnas där ...