Det börjar med en sak, en enda liten grej. Sen har de dig i ett grepp, kan inte säga nej.
Det är lönlöst att fly, du är bortsprungen i vinden. Ingenstans att gå, bara tårar nerför kinden.
Allt du vet, du måste resa dig från askan. Men du vet inte hur, så därför ta en klunk ur flaskan.
Flaskan som bär på livet, flaskan av känslor. Sug åt dig allt du känner, innan de river dig till remsor.
De gör allt i sin makt, de gör allt för att vinna. För det enda de vill, är att se dig försvinna.
Försvinna in i dimman av makt och pengar. Blotta dig naken, lägg dig fint i deras sängar.
Deras sängar av smuts och dåliga val. Så låt dem knulla dig hårt och bli deras slav.
Det finns inget att göra, trots att du vill fly. De håller dig så hårt i deras kedja av bly.
Du gör allt i din makt för att inte lyda order. Men du ljuger för dig själv, tror du knäcker deras koder.
Men det du inte ser, vad du inte vet. De vet hur de ska göra, för att dölja sin grymhet.
Alla vet att du lider, alla känner som du. Men samhället är smart, de har skapat tabu.
Jag är så jävla trött så jag spyr på allt. Hur fan kunde vi bygga upp något som är så kallt?