Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kodknäckardagen

Du låg i soffan. Ack så tyst.
Sedan soffan flyttat in, hade du självutnämnt den till din, för att jag inte använde den själv så mycket.
Ibland kom du och lade dig bredvid mig i soffan, fastän jag satt.
Ack du katt!
Kanske inte så konstigt att du gjorde som du gjorde idag då?, men jag tyckte det var konstigt, för jag hade inte tänkt tillbaka på dina tidigare mönster.
Jag utgick kanske mera ifrån, att jag var en ny människa, då kanske du är en ny katt? Eller så glömde jag bort det mönster som varit tidigare. Farligt, Farligt.
Efter att du legat i soffan själv ett tag, alldeles stilla och söt, kråmade du dig.
Du hade upptäckt mig. Jag kunde inte förmå mig att klappa dig, du är så skör när du sover/ precis har vaknat, Så du ville veta att jag var i din närhet?
När jag så tyst som möjligt tog min dator, (för tangentljud tycker du inte om),
satte jag mig, i en annan soffa, min soffa, i ett annat rum. Jag satte mig ner , och innan jag kommit igång med tangentljuden, letade du upp mig och lade dig i min säng för att sova, och ha mig när.




Fri vers av Mim
Läst 185 gånger
Publicerad 2015-11-02 12:26



Bookmark and Share


    glas-svalan VIP
Katter är fina djur, men ack så krävande ibland. Fin text.
2015-11-02
  > Nästa text
< Föregående

Mim