I dagsljus
gör jag piruetter i distrikt av dina tankar 
låter dem ställa till det i min klokskap
ler mjukt åt dina repriserande undringar
och njuter förtjust dina färdigheter 

I skymningen
ibland änglars skuggor
vandrar jag med nakna fötter
tyst beaktande dina formuleringar
tassandes insuper jag din permanenta natur
i min mentala karaktär

I nattens mörker
bakom slutna ögon

är du min själsliga vagga
en världsdel att ohämmat rekognosera
din beröring blir min passion
dina ömhetsbevis mitt syre

och din existens
min ideliga dessert